Mood: Slightly annoyed

Så de som känner mig vet att jag tycker om att vara snäll…..ja, ibland i alla fall.
=)

 

Jag tycker mycket om att vara snäll mot Mr P skall tilläggas.
Under åren tillsammans med denne formidable man så har jag ju försökt överraska honom mellan varven med lite presenter mm.

 

När jag träffade honom hade han en garderob bestående mer eller mindre enbart av färgerna marinblått och beige.
Hmmm….vet inte hur jag skall kommentera detta…….kanske inte skall göra det…..

 

Nåväl, jag tycker ju som bekant att han är jättesnygg och då ville jag inte se honom i Marinblått var eviga dag och inte den otroligt opraktiska färgen beige heller då jag ju är hundägare också.
*skrattar*

 

Jag började köpa lite kläder till honom och när jag bodde tillsammans med Mr P blev det mer eller mindre något varje månad.
För att komma till saken så är han inte direkt glad över det han får……och jag blir lite irriterad över detta. Han tittar på mig som om det vore det mest onödiga inköp som gjorts.
=(

Till exempel:

Vi har ”månadsdag” den 5:e varje månad (då vi hade vår första date den 5:e Maj) och den 5:e Januari 2011 så fick Mr P två skjortor och en tröja av mig.
Han använde den ena skjortan direkt och det var mycket kul och han var så jäkla fin.
*smile*

Men den andra skjortan har han inte provat än och tröjan provade han först i förrgår efter påtryckningar från mig.
Sådan här blir jag inte bara ledsen över utan MYCKET LEDSEN faktiskt!
Känns lite ”pointless” att fixa och dona och bry sig.
Själv hade jag provat det jag fått på direkten och visat min glädje över överraskningen direkt.

De pengarna kunde jag ju lagt på mig själv eller tjejerna istället.
=(

Vad gör man då?
Slutar jag med att vara mig och då ge av mig själv och presenter?
Eller fortsätter man och biter ihop och tar det för vad det är.

Han kanske blir glad utan att visa det?? Eller??

För när gav han mig något sist…………………….hmmmm……….
Där var något att fundera på.

Xoxo