Slowly drifting………



Mood: Ok, I guess..

 

Så livet har sin gilla gång eller va det nu heter!

 

Jag kör mitt race och jag är tuff, tuff som bara den. Värnar om mig själv allt jag orkar och kan.

Men det är inte lätt.

Priset är högt – ibland känns det för högt!

 

Jag saknar dem så!

Mina barn! De ringer inte mig längre och frågar om saker. Det går dagar utan att vi talas vid.

Det gör on – ont som fan!

 

Men jag håller mig på min kant. Det är min enda möjlighet att överleva detta.

Distansera mig tills jag är på tryggt känslomässigt avstånd att det inte göra så ont längre.

 

Men det är underbara!

Mina tjejer! Jag älskar dem så JÄVLA mycket!

Det har blivit två imponerande unga kvinnor som ger världen och mitt liv så mycket glans och inspiration att man nästan tappar hakan.

Allt de kan genomföra och deras kompetens till problemlösning…..jag säger bara WOW!

Hur de tar ansvar och hur de lärt sig att prioritera saker och hur de hanterar kritik och negativa situationer.

Jag är stolt så jag nästan spricker!

 

Att man kan vara så uppfylld av dessa ungar är för mig märkligt.

Det är underbart och samtidigt roten till det som gör ont i själ och hjärta.

J

 

Här kommer ett exempel på hur älskvärda mina ungar är!

Vi var i Stockholm över helgen då jag fyllde år. På Mr P´s mosters 60-års firande!

Tjohoo, så kul det är för hela den släkten är underbar.

 

När vi kom hem blev jag överraskad så jag inte visste vart jag skulle ta vägen.

Änglarna (och den förträffliga Miss M) hade kokat kaffe, bakat en fransk chokladtårta med grädde, köpt blommor och ett kort till mig för att fira mig.

Fira MIG! Alltså jag tror jag smäller av!

Vilka gosingar!

 

Men varför är det inte hos mig hela tiden…..vill ju det……………..

 

Jag har min underbara Miss F hos mig en dag i veckan och det är så mysigt med kvällarna då vi sitter vid brasan och bara pratar med varandra. Det pågår så mycket i skallen på henne och i hennes liv och att få ta del av den resa hon gör och hjälpa henne om jag kan gör mig bättre som människa och livet helt rosenskimrande.

 

Bring on the love for the children!

 

Xoxo

Permalink Vardagen Kommentarer (0) Trackbacks ()


Kommentarer


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback